LSS Lagen

Det kan vara krångligt att förstå vad LSS innebär. Den här sidan är framtagen för att på ett enkelt sätt förklara allt som har med LSS att göra: hur den tillkom, varför den tillkom och hur den tillämpas. Vi har inriktat oss lite extra på LSS för personer som har personlig assistans.

Vad är lagen LSS – “Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrande”?

LSS tillkom 1994 eftersom personer med funktionsnedsättningar hade sämre liv än andra och inte kunde bestämma över sina egna liv och det stöd de var i behov av. De lagar som fanns då räckte inte (Omsorgslagen). Men sen kom alltså LSS som är en lag som ger särskilda rättigheter till en del av de som är funktionshindrade. Det kan till exempel vara rätt till bostad med service, rätt till daglig verksamhet och rätt till personlig assistans. Kort och gott så ska LSS säkerställa att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder ska få goda levnadsvillkor i sin vardag. LSS ger de personer som behöver personlig assistans möjlighet att påverka vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva sitt liv som alla andra. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Vi sammanfattar:

  • LSS tillkom 1994
  • LSS syftar till att förbättra/underlätta vardagen för vissa handikappade
  • LSS ger rättigheter, t.ex. rätt till bostad service, daglig verksamhet och personlig assistans

Informationsvideo om LSS

Vad är LASS – lagen om assistansersättning?

LASS – “Lagen om rätt till personlig assistent” kom 1994, samtidigt som lagen LSS. LASS är lagen som handlar om assistansersättning och ger rätt till personlig assistent för dem som behöver mycket stöd och som omfattas av LSS. En personlig assistent hjälper en person i vardagslivet med t. ex. att äta, klä på sig eller prata med andra.

Enligt LSS är det kommunerna som har huvudansvaret för assistansinsatser till personer med funktionsnedsättningar. Detta gäller dock bara upp t.o.m. 20 timmar per vecka. Det är först när en person är i behov av fler assistanstimmar som LASS träder i kraft. LASS-timmarna betalas då istället av statliga Försäkringskassan. Vi sammanfattar.

  • LASS tillkomer 1994, samtidigt som LSS
  • LASS är lagen som ger rätt till personlig assistent för personer som omfattas av LSS
  • LASS handlar alltså om rätt till assistansersättning
  • LASS träder i kraft när en person har mer än 20 timmar assistans per vecka.
  • LASS-timmarna betalas av statliga Försäkringskassan.

Vilka omfattas av lagen LSS?

LSS ger rättigheter med olika slags stöd till dessa personer:

  1. Personer med utvecklingsstörning och olika former av autism.
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Hur många omfattas av lagen LSS (och hur många har pa)

Kostnader för personlig assistans – vem betalar?

Staten och kommunerna delar på kostnaderna för LSS/LASS, dvs kostnaden för de personer som har en personlig assistent. De första 20 assistanstimmarna varje vecka batalas av kommunen, därefter går kostnaden över på staten/Försäkringskassan. Kostnaderna för LSS/LASS har sedan 1994 ökat mer än kostnaderna för annan service i samhället.

Statens del av kostnaderna för personlig assistans

År 2009 var statens kostnader för assistansersättning enligt LASS ca 17,6 miljarder kronor, en kostnad som mer än fördubblats sedan 2005. Anledningarna till de ökande kostnaderna är flera. Dels beviljas fler personer, dels beviljas fler timmar. En väsentlig andel av ökningen beror på att LASS numera får behållas efter 65-årsdagen.

Kommunernas del av kostnaderna för personlig assistans

År 2009 utgjorde kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning 26% av socialtjänstens totala kostnader och uppgick därmed till 43,7 miljarder kronor. I fasta priser är det en ökning med ca 14% sedan 2005. En mindre del av denna ökning beror på att kostnader för personer med psykisk funktionsnedsättning har tillkommit sedan 2007.

Av dessa 43,7 miljarder avsåg 35,1 miljarder insatser enligt LSS och LASS. Och av dessa 35,1 miljarder stod personlig assistans för 7,4 miljarder och daglig verksamhet 5,5 miljarder.

Kommunernas kostnad för personlig assistans är därmed ca 17% av kommunens totala kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning.
lagenlss.se/lanktips

Bra länktips

Läs författningen i sin helhet på Riksdagens hemsida.